Nu är vår stora dag över, det känns lite tomt och märkligt. Men vi är lyckliga. Och tacksamma över att vi fick en sådan magisk dag/kväll. Här kommer några minnen från de olika momenten under dagen.

VIGSELN:
Vi var verkligen nervösa när kyrkklockorna ringde och när dörrarna sedan öppnades och vi fick se alla fina gäster. Den klassiska ingångslåten Bröllopskör av Wagner spelades och vi gick långsamt fram till altaret. Prästen var rolig, bra och lättsam. När han skulle ta upp vigselringen ur asken, följde hela skumplasten som håller uppe ringen i asken med och jag började skratta. Nervositeten gjorde inte saken bättre och jag började få panik över att jag inte skulle kunna sluta skratta! Men det kunde jag, tack och lov. Det var verkligen en speciell känsla att vara inne i kyrkan och se alla släktingar och vänner sitta där. Dessutom hade några kollegor åkt ända från Borås för att komma och titta i kyrkan.

Carro sjöng jättefint i kyrkan. Hon sjöng låtarna ”Kärleken förde oss samman” och ”Can you feel the love tonight”. Psalmerna vi hade valt var ”Måne och sol” och ”Du vet väl om att du är värdefull” och sedan gick vi ut till en instrumental version av ”För kärlekens skull”.

Men en sak som vi ångrar: vi glömde filma vigseln! Vi hade planerat det, men glömde helt enkelt bort det. Om det är någon som har något filmklipp, får ni gärna säga till!

FOTOGRAFERINGEN:
Efter vigseln tog fotografen en gruppbild på oss och våra gäster, innan vi åkte iväg på fotograferingen. På den ”individuella” fotograferingen tog vi bilder i skogen, vid en Herrgård, vid en sjö och vid Jonsereds fabriker. Det var riktigt roligt att bli fotograferade, även om det var svårt att komma på nya poser. Det var heller inte helt lätt att gå med klackskorna och den stora klänningen i skogen. Det fastnade både grenar, kottar och barr i klänningen.

MINGEL/MIDDAG:
När vi var påväg till middagen, spelades Håkan Hellströms underbara låt ”Jag vet inte vem jag är, men jag vet att jag är din” upp. Sedan blev det brudskål, innan vi minglade runt bland gästerna.

Sedan blev det middag i form av buffén, som vi blev riktigt nöjda med. Under middagen hölls det flera jättefina tal/sånger. Efter middagen togs borden bort och det skulle bli dags för dans. Min kompis Sammy ledde en dans som de allra flesta deltog i, riktigt roligt! Sedan blev det brudvals till Westlifes låt ”Queen of my heart”. Vi var ganska nöjda med dansen, vi hade övat en hel del. Mina kollegor på jobbet var oroliga för att jag skulle snubbla på klänningen i samband med hoppet (som vi hade sett på Let´s dance), men vi klarade det. Sedan dansade några till en spelningslista på Spotify, som vi hade förberett medan andra minglade runt och pratade.

Vi hade en helt fantastisk dag. STORT tack till alla underbara vänner och släktingar som var med och delade vår speciella dag. Ett extra tack till tärnan Amanda (min syster) och best man Mattias (Niklas bror), värdparet Elin och Joakim samt toastmaster Daniel och toastmadame Caroline för ert ovärderliga stöd.

Har ni fotograferat eller filmat så skulle vi vara väldigt tacksamma om vi kunde få ta del av dessa. Antingen att ni skickar genom mail eller från dropbox. Niklas håller även på att fixa så alla kan komma åt bilderna som vi får.

Vi kommer att minnas denna dag för resten av våra liv.
Kärlek till er <3

Hej vänner!
Nu var det ett tag sedan vi skrev här sist, men vi har haft fullt upp med bröllopsplaneringen. Nu börjar det ju faktiskt närma sig, knappt två veckor kvar nu! Igår var jag och provade klänningen för andra gången, med rätt bh och skor. Nu ska den sys in lite, sedan ska jag dit och prova den igen nästa lördag. Jag har också köpt halsband och örhängen.

Men det jag tänkte ägna detta inlägg åt att berätta om den fantastiska möhippa som mina fina vänner ordnade åt mig. Angelica och min syster Amanda kom upp från Skåne på fredagen, under förevändningen att de skulle på fest i Trollhättan på lördagen (de har en kompis där). På morgonen ringde porttelefonen och jag förstod att någonting var på G (jag hade haft vissa misstankar tidigare, men Amanda och Angelica var väldigt övertygande). Dagen började med en god frukost och mousserande vin. Jag fick också ta på mig en inte alltför vacker prinsessklänning (rosa såklart!) och en rosa tiara. Dagen till ära skulle jag få ”hjälp” att sminka mig. ”Hjälpen” innebar att mina vänner snurrade, blundade och försökte sedan träffa rätt med sminket. Detta resulterade i att jag hade läppglans på kinden och rouge lite överallt.

När vi hade ätit begav vi oss mot bussen. Innan jag gick på bussen fick jag en ögonbindel i form av ett par strumpbyxor. När vi så småningom gick av bussen, kom en främmande man fram och hälsade på mig och sa att vi skulle åka en runda. Jag tänkte: ”hoppas de andra ska följa med”, det skulle inte kännas helt okej att sätta sig i en främmande mans bil med ögonbindel… När vi kom fram hörde jag en häst frusta till och då förstod jag vad som var i görningen. Vi skulle rida stora ardennerhästar! Många av mina vänner hade aldrig ridit förut, så det var modigt av dem att sitta upp på dessa gigantiska hästar. Men de var lugna och snälla. Vi red ut en runda och det var hur härligt som helst. Jag red i den rosa klänningen och kände mig som en Disneyprinsessa! Efter ridturen blev det tårta hemma hos de som anordnade turen.

Efter ridningen åkte vi hem, duschade, bytte om och gjorde oss i ordning för kvällen. Jag fick ha valfri klädsel på mig, men tiaran behöll jag på så klart. Nästa anhalt var en inspelningsstudio där jag fick spela in en låt och vännerna körade. Jag har aldrig spelat in en låt så förut, det var verkligen jättekul!

Vid det här laget hade vi börjat bli ganska hungriga, så nästa punkt på schemat var middag på en fin italiensk restaurang. Jag åt oxfilé kvällen till ära. När middagen var klar, begav vi oss till en karaokebar där vi sjöng och drack drinkar tills de stängde.

En helt fantastisk dag, tack underbara vänner <3.

 

Ps. Niklas hade svensexa samma dag. Han var också väldigt nöjd. Jag tror att han kommer att skriva ett inlägg om sin dag också.

Vet ni vad vi har gjort, mitt i bröllopsplaneringen? Vi har gått och köpt ett hus! Vi är jätteglada! Huset är fint och nyrenoverat med utsikt över en stor sjö där det är populärt att bada. Huset ligger mellan Göteborg och  Borås, så jag kommer att få kortare pendlingsväg. Vi får tillträde till huset den 30 oktober.

 

Nu när husaffären är klar, blir det fullt fokus på bröllopet igen. Det börjar ju närma sig nu. Det vi ska göra härnäst är att boka cateringen, fixa med bordsdekoration, färdigställa vigsel- och festprogram samt beställa blommor till brud- och tärnbuketten.

I onsdags begav vi oss tillsammans med min syster Amanda (som ska vara tärna på bröllopet) till Burg i Tyskland för att inhandla diverse dricka till bröllopet. Det blev en dagsutflykt som gick via Helsingör och Rödby med bil och färjor. Vi hade i förväg beställt drickan via internet, så när vi kom fram var det bara att betala och hämta drickan som personalen redan hade plockat ihop åt oss. Och vi fick plats i bilen.

Vi har också börjat landa i vilken cateringfirma vi ska anlita. Saker och ting börjar ordna upp sig, helt klart!

Nu har sista svarsdag passerat och vi har en ganska bra bild över vilka familjemedlemmar och vänner som kommer att vara med och förgylla vår dag. Vi har redan börjat göra en preliminär bordsplacering. Det var roligt och jag tror den blev ganska bra faktiskt Det var intressant att fundera på vilka som skulle komma bra överens.

Jag vill passa på att påminna om ni vill hålla tal eller hitta på något annat under middagen/festen, hör av er till Toastmastrarna. Deras kontaktuppgifter finns här på hemsidan under ”Kontakt” eller på inbjudningskorten. Observera att det också har kommit en ny sida här på hemsidan som heter just ”Tal & Spex. Där kan ni läsa mer om ”regler” för tal och spex.

Vi kommer att uppskatta alla tal och spex! <3

Vi kan passa på att bjuda på en bild från provfotograferingen:

Nu är det mindre än två månader kvar till bröllopet. Tiden går fort och snart står vi där, redo att gå in i kyrkan. I tisdags var vi väldigt effektiva och var på fyra bröllopsrelaterade möten:

– Vi träffade en cateringfirma och pratade om en eventuell beställning. Vilken buffé som skulle passa bäst och om olika pajalternativ. Vi blev bjudna på lunch!

– Vi träffade kyrkomusikern för att diskutera vilken musik vi ska ha som ingångs- och utgångsmusik. Efter en stund kom vi fram till ett bra alternativ. Jag ska inte avslöja för mycket nu…

– Vi träffade prästen som gick igenom hur vigseln kommer att gå till och vi valde ut två psalmer som kommer att sjungas. Det kändes väldigt bra att träffa prästen, han verkar jättetrevlig och bra!

– Vi träffade fotografen och åkte runt till några ställen som skulle kunna passa som fotograferingsmiljö. Vi blev även provfotograferade. Vi kom fram till att vi måste öva på lite poser hemma innan och jag måste lära mig att inte blunda på varenda kort…. 🙂

När vi kom hem började vi fila på vigselprogrammet. Effektiv tisdag, eller hur? 🙂

Jag utlovade ju en liten historia om mina bröllopsklänningar. Ja ni läste rätt, bröllopsklänningAR (plural). Jag beställde först en fin klänning från internet till ett väldigt bra pris. Det var en amerikansk sida, men det verkar som att klänningen syddes upp i Kina. Efter några veckor kom paketet och det var så spännande att öppna det, men så fort jag fick syn på klänningen, var besvikelsen total. Ja, jag var trött efter en lång dag på jobbet och av busspendling som är min vardag och ja jag var hungrig. Så min gräns för vad jag klarade av passerades där och jag började gråta och skrika att det är fel klänning de har skickat. Ni kan ju förstå att jag kände mig dum när jag såg att de där små trådarna som man ska hänga upp klänningen i, stack ut på sidorna och insåg att klänningen var ut och in. Så de hade skickat rätt klänning och jag kunde dra en suck av lättnad. Det var dock ingen WOW-känsla när jag tog på mig klänningen, den var fin men inte perfekt. Det största problemet var att den var lite trång över midjan. Jag tänkte att den nog ska vara så, att andra (som till skillnad från mig inte köper lite för stora kläder för att undvika att de klämmer någon stans) skulle ha tyckt att den passar.

Det gick några veckor och jag provade klänningen då och då för att se hur pass liten i midjan den var. Till slut insåg jag att jag skulle störa mig på att den klämde och att det var lika bra att börja leta efter en ny klänning. Det som var synd var att det nu var sent att skicka tillbaka den…. Jag tog med mig min vän Katarina och gick runt i några bröllopsaffärer. Observera att man ofta behöver ta av sig skorna, det hade jag ingen aning om, då skulle jag nog ha valt ett par skor man kunde ha strumpor i. Det var inte många klänningar som var i min prisklass och när vi hade varit i alla affärer utom en (på min lista), var jag nära att ge upp. Men vi bestämde oss ändå från att gå till den sista och där hittade vi den perfekta klänningen! Priset var nedsatt 20 % dessutom, men var ändå lite över budgeten med tanke på att de behöver göra vissa justeringar. Nu hänger den i butiken och väntar på mig. I mitten av september ska jag dit igen och då ska de kolla hur mycket den ska justeras.

Ett tag tänkte jag att det kanske hade varit finare med en enkel klänning (och det är jättefint med en enkel bröllopsklänning), men JAG kände ändå att jag ville ha en prinsessklänning så som den har sett ut när jag har föreställt mig som brud.

Hej!

Vi vill bara påminna om att vi senast imorgon vill veta om ni kommer eller inte på bröllopet. De allra flesta har redan svarat och majoriteten har tackat ja. Roligt att så många vill dela vår dag med oss, tycker vi! <3

Kram från oss!

Vi har flera gånger fått frågan varför vi valde att gifta oss just den 3 oktober av alla datum, det finns ju trots allt 365 olika datum att välja mellan. Det finns olika anledningar till att det blev just den 3:e oktober:

– Alla goda ting är tre, så det känns bra att datumet innehåller en 3:a.
– När vi kom på att vi skulle gifta oss, skulle vi inte hinna planera bröllopet till sommaren och jag som har svårt att vänta alltför länge ville ju inte vänta ända till sommaren 2016. Dessutom är det ju kul att inte göra som de flesta andra. Det är ju lite ovanligare med ett höstbröllop än ett sommarbröllop…
– Vi tänkte att det ju kan vara fina färger i naturen i oktober. Vår förhoppning är att löven har börjat gulna, vilket kan göra sig mycket vackert på bild.
– Vi tänkte också att eventuella gäster kanske inte är lika uppbokade på annat i oktober som på sommaren när många har semester. Det kan ju vara kul att ha något roligt att se fram emot även på hösten, man behöver ju inte göra allt roligt på sommaren.

Det som är nackdelen med oktober kan ju vara vädret. Det finns ju risk för att vädret inte är topp. Men efter denna sommar kan man ju säga att det inte är någon solgaranti bara för att man gifter sig på sommaren.

Vi tror att den 3 oktober kommer att bli en magisk dag! <3

Det känns ganska overkligt att vi planerar bröllop, att jag om exakt 2 månader, 8 dagar och 21 timmar kommer att vara någons fru. Det är stort! Och det genererar många vuxenpoäng, vilket jag i och för sig kan behöva. Jag ser fram emot precis allting som har med bröllopet att göra; vigseln i kyrkan, fotograferingen, middagen och dansen (tänk att få dansa till bara bra musik som man själv har valt!). Men framförallt ser jag fram emot att få se alla nära och kära samlade: familj, släkt och vänner. Jag känner en oerhörd tacksamhet för alla som vill komma och dela vår stora dag med oss. Det kommer att vara många personer som möts för första gången och det är något speciellt med det; nya bekantskaper sker och olika ”trådar” i våra sociala liv flätas ihop. Människor får ansikten på personer de bara har hört talas om, men aldrig träffat. Det kommer kort sagt att bli en fantastisk dag som vi kommer att minnas för evigt.

Men ett bröllop planeras ju inte av sig själv, har vi insett nu. Det kräver ganska många förberedelser, vilket jag inte riktigt hade förstått fullt ut från början. Hur svårt kan det vara att planera ett bröllop liksom? Men listan kan göras lång över saker som ska beslutas, ordnas, planeras; stora och små. Från början var tanken att vi VERKLIGEN skulle anstränga oss för att hålla ner kostnaderna, att det VERKLIGEN inte behövde vara något avancerat. Men när det väl kommer till kritan, vill man att denna stora dag ska vara sagolik. När det väl kommer till kritan, vill jag ha den perfekta klänningen, jag vill gå till frisören som kanske får ordning på mitt bångstyriga hår, jag vill sminka mig hos någon som kan (för jag kan så gott som ingenting om smink), vi vill bo på hotell för att göra det extra speciellt. Att anlita en duktig fotograf som ger oss något visuellt att hänga upp våra minnen på, kändes plötsligt oerhört viktigt.

Det i planeringen som vi har avklarat just nu är: brudklänning är inköpt (inte bara en, utan faktiskt två, men det kan vi ta i ett annat inlägg), brudskor är köpta, inbjudningskort är utskickade och kyrka, festlokal och fotograf är bokad. Det är också klart vem som ska sjunga i kyrkan och vilka låtar som ska framföras. Jag har också varit på provuppsättning och provsminkning på en salong och bokat tid där. Det som vi är igång med är att börja fundera på duktning/dekoration i lokalen, bestämma oss för vilken buffémat vi ska beställa och vi har börjat fila på text till festhäftena. I början av augusti ska vi träffa präst, kyrkomusiker och provfotograferas av fotografen. Vi ska även träffa våra fina toastmasters och prata igenom middagen. Och vi är inte på långa vägar klara med planeringen och förberedelserna, men vi har faktiskt två månader på oss. Vi vet vad vi ska göra de närmaste månaderna. Missförstå mig inte, det är jättekul och ibland när jag tänker på bröllopet, vill jag bara skrika rakt ut av lycka (vilket jag faktiskt också gör ibland). Jag som är av ”planerartyp” uppskattar det här med bröllop; det bestäms alltid i god tid och man har därför lång tid på sig att se fram emot det och att se fram emot något roligt är enligt min mening en viktigt del av upplevelsen.

Där fick ni en liten uppdatering kring hur vi ligger till i planeringen. När vi ses 3 oktober får vi se hur resultatet blir. Vi kommer att höras här på bloggen innan dess.

Puss & kram/Hanna