Det känns ganska overkligt att vi planerar bröllop, att jag om exakt 2 månader, 8 dagar och 21 timmar kommer att vara någons fru. Det är stort! Och det genererar många vuxenpoäng, vilket jag i och för sig kan behöva. Jag ser fram emot precis allting som har med bröllopet att göra; vigseln i kyrkan, fotograferingen, middagen och dansen (tänk att få dansa till bara bra musik som man själv har valt!). Men framförallt ser jag fram emot att få se alla nära och kära samlade: familj, släkt och vänner. Jag känner en oerhörd tacksamhet för alla som vill komma och dela vår stora dag med oss. Det kommer att vara många personer som möts för första gången och det är något speciellt med det; nya bekantskaper sker och olika ”trådar” i våra sociala liv flätas ihop. Människor får ansikten på personer de bara har hört talas om, men aldrig träffat. Det kommer kort sagt att bli en fantastisk dag som vi kommer att minnas för evigt.
Men ett bröllop planeras ju inte av sig själv, har vi insett nu. Det kräver ganska många förberedelser, vilket jag inte riktigt hade förstått fullt ut från början. Hur svårt kan det vara att planera ett bröllop liksom? Men listan kan göras lång över saker som ska beslutas, ordnas, planeras; stora och små. Från början var tanken att vi VERKLIGEN skulle anstränga oss för att hålla ner kostnaderna, att det VERKLIGEN inte behövde vara något avancerat. Men när det väl kommer till kritan, vill man att denna stora dag ska vara sagolik. När det väl kommer till kritan, vill jag ha den perfekta klänningen, jag vill gå till frisören som kanske får ordning på mitt bångstyriga hår, jag vill sminka mig hos någon som kan (för jag kan så gott som ingenting om smink), vi vill bo på hotell för att göra det extra speciellt. Att anlita en duktig fotograf som ger oss något visuellt att hänga upp våra minnen på, kändes plötsligt oerhört viktigt.
Det i planeringen som vi har avklarat just nu är: brudklänning är inköpt (inte bara en, utan faktiskt två, men det kan vi ta i ett annat inlägg), brudskor är köpta, inbjudningskort är utskickade och kyrka, festlokal och fotograf är bokad. Det är också klart vem som ska sjunga i kyrkan och vilka låtar som ska framföras. Jag har också varit på provuppsättning och provsminkning på en salong och bokat tid där. Det som vi är igång med är att börja fundera på duktning/dekoration i lokalen, bestämma oss för vilken buffémat vi ska beställa och vi har börjat fila på text till festhäftena. I början av augusti ska vi träffa präst, kyrkomusiker och provfotograferas av fotografen. Vi ska även träffa våra fina toastmasters och prata igenom middagen. Och vi är inte på långa vägar klara med planeringen och förberedelserna, men vi har faktiskt två månader på oss. Vi vet vad vi ska göra de närmaste månaderna. Missförstå mig inte, det är jättekul och ibland när jag tänker på bröllopet, vill jag bara skrika rakt ut av lycka (vilket jag faktiskt också gör ibland). Jag som är av ”planerartyp” uppskattar det här med bröllop; det bestäms alltid i god tid och man har därför lång tid på sig att se fram emot det och att se fram emot något roligt är enligt min mening en viktigt del av upplevelsen.
Där fick ni en liten uppdatering kring hur vi ligger till i planeringen. När vi ses 3 oktober får vi se hur resultatet blir. Vi kommer att höras här på bloggen innan dess.
Puss & kram/Hanna